tisdag 30 juni 2009

Robert Dicksons Stiftelse och bostadsbrist

Sista styrelsemötet med Robert Dicksons Stiftelse innan sommaruppehåll ägde rum för snart två veckor sedan. Robert Dicksons Stiftelse är Sveriges äldsta bostadsstiftelse och den bildades 1860. Fast det beror på hur man resonerar...är det datum då donation äger rum som räknas eller är det datum då donation blir offentlig? Men detta är väl enbart en petitess i sammanhanget och det går väl att säga att stiftelsen åtminstone är en av de äldsta i sitt slag i Sverige.

Robert Dickson var liberal. Han var också handelsman, välbärgad och aktiv inom samhällspolitiken. Stiftelsen bildades med främsta syfte att använda donerade medel till att uppföra sunda och väl försedda byggnader som mot billiga villkor skulle hyras ut som bostäder "åt välfrejdade, för arbetsamhet och ordentligt kända, mindre bemedlade personer, företrädesvis gift arbetsfolk". Utöver detta kunde stiftelsen också använda medel till inrättningar som "i öfrigt afse arbetarklassens förmån".

Det är bra att Stiftelsens stadgar ses över i försök att anpassa dem till nuvarande gällande lagar. Länkar om detta finns bl.a. här, här och här. När stiftelsen bildades var det bostadsbrist i Göteborg. Idag, 150 år senare, är det fortfarande brist på bostäder. Robert Dicksons Stiftelse förvaltar enbart en liten, liten del av Göteborgs bostadsbestånd. Trots detta är min förhoppning att när de nya bostäder som Stiftelsen uppför väl är färdigbyggda så kommer dessa att utgöra en liten del i lösning på bostadsproblematiken i Göteborg.

För mer information om Robert Dicksons Stiftelse och dess historia klicka här.

måndag 22 juni 2009

Yttrandefrihet och rösträtt

Yttrandefrihet och rösträtt...en del har dem och använder dem, andra har dem men använder dem inte. En del har varken yttrandefrihet eller rösträtt och önskar inget mer än att kunna få yttra sig och säga sin mening utan att behöva riskera att bli fängslad, torterad eller avrättad och att kunna få rösta i ett val där varje röst räknas som just en röst och respekteras utifrån att medborgaren har uttryckt sin rätt att få säga sin mening i ett demokratiskt val.

Alltför många länder har ledare som väljer att inkludera rösträtt och yttrandefrihet i sitt sätt att leda landet, men detta enbart så länge rösten faller rätt och folket uttrycker rätt åsikt. Detta är varken yttrandefrihet eller innebörden av rösträtt i ett demokratiskt val.

Rapporter och uppgifter strömmar ut från Iran om vad som hänt i samband med valet. Personer har fängslats och flera dött vid demonstrationer, utländska journalister släpps inte in och mobilnät har stängts ner. Vart tog demokratin, yttrandefriheten och rösträtten vägen? Var det bara så länge det var rätt åsikt som uttrycktes eller rösten föll rätt?

Riksdagsledamot Birgitta Ohlsson (FP), Folkpartiets utrikespolitiska talesperson, är en av de personer som har gått ut med uttalanden om situationen i Iran och om vikten av att stötta demokrati, frihet och öppenhet. Min förhoppning är att Svenska Ambassaden i Teheran kan vara en del i stödet för personer som strävar efter yttrandefrihet, rösträtt och demokrati i Iran. Att folk skadas, fängslas eller dör när de värnar om yttrandefrihet och rösträtt hör inte hemma i en demokrati.

fredag 19 juni 2009

Ja till euron

Insändare publicerad i GT den 2 juni, 2009.

Stödet för euron ökar. 47 procent säger ja till euron. 44 procent säger nej.

En majoritet vill ha en ny folkomröstning. Detta visar en opinionsmätning gjord av Novus Opinion på uppdrag av Folkpartiet Liberalerna.

Jag är väldigt glad över att allt fler svenskar ser att det vore positivt och till fördel för Sverige att gå med i euron. Om Sverige går med i euron skulle vi få ett större inflytande över ekonomiska beslut som påverkar tillväxten, jobben och välfärden även här i Göteborg.

Är vi med i EU så borde vi också vara det fullt ut. Som det är nu så står Sverige tyvärr utanför när EU:s finansministrar träffas för att diskutera och bestämma hur gemensamma ekonomiska problem ska lösas.

För vi är inte med i euron. Jag vill att även Sverige ska kunna få vara med och påverka. Ju tidigare Sverige kan gå med i euron, desto bättre. Jag säger också ja till euron.

Kristina Palmgren

Tomt på Kungsportsplatsen utan valstuga

Det ser lite tomt ut på Kungsportsplatsen utan alla valstugor…allra helst utan FP:s färggranna valstuga i gult och blått, med målad EU-flagga på baksidan och vajande FP-beachflaggor på framsidan.

Hela kampanjperioden inför valet till Europaparlamentet har varit fullspäckad med aktiviteter. Utdelning av material tidigt på morgnarna på Drottningtorget där vi den 18 maj även fick kampanjsällskap av Europaparlamentariker Olle Schmidt (FP) och LUF Väst, jobbet under dagarna, sedan ner till valstugan på Kungsportsplatsen för fortsatt kampanjande. (Foto: Kristina Palmgren och Europaparlamentariker Olle Schmidt.)

Regnigt väder var inget problem för kvicktänkta folkpartister i valstugan. Två gummiband, ett stort paraply och lite kreativitet och vips så hade valstugan en markis som skyddade både personer som kom fram och ville ställa frågor och kampanjmaterial som de fick med sig från att bli helt genomdränkta av sporadiska regnskurar som är så typiskt för Göteborg. (Foto: Uppsättning av markis.)

Men många av dagarna i valstugan präglades av solsken och varmt väder. Allra helst sista helgen i maj. Det var också den helgen som EU-minister Cecilia Malmström (FP) och Europaparlamentariker Olle Schmidt (FP) gick ut i media om att en av punkterna Folkpartiet vill driva i Europaparlamentet är införandet av ett europeiskt FBI. Detta fick ett väldigt bra genomslag i media. Bl.a. Rapport sände ett inslag med EU-minister Cecilia Malmström om att FP vill ha ett europeiskt FBI. Länk till inslaget hittar du här. (Foto: Kristina Palmgren och EU-minister Cecilia Malmström.)

Lördagen innan valdagen var det nästan karnevalsstämning som rådde vid valstugan. Många folkpartister, många förbipasserande som ville ställa frågor och prata politik, mycket utdelat material och mycket positiv feedback. FP:s valstuga var välbesökt. Euron som FP bjöd på var ett mycket populärt inslag. Har lite svårt att avgöra om populariteten berodde på att folk gillar euro eller att folk gillar choklad. Förhoppningsvis var det en kombination av båda delarna.

Man kan inte känna sig annat än glad, nöjd och stolt över valresultatet med 13,6 % av rösterna, tre mandat och Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström som FP:s representanter i Europaparlamentet. Jag ser verkligen fram emot nästa valrörelse inför valet i september nästa år.

tisdag 16 juni 2009

Känsliga ämnen?

Finns det ämnen som är för känsliga att tala om? Eller beror det mer på hur man talar om ämnet och på vilket sätt man talar som gör att även känsliga ämnen kan tas upp för diskussion? Som liberal värnar jag starkt om yttrandefriheten.

Jag tycker att det är väldigt bra att riksdagsledamot Eva Flyborg (FP) i oktober 2008 lämnade in Motion 2008/09:So422 om Aktiv dödshjälp till Riksdagen.

Ämnet har även tagits upp som interpellation 2008/09:170 med svar från Socialminister Göran Hägglund (KD) i januari 2009 där bl.a. riksdagsledamot Barbro Westerholm (FP) deltog i debatten.

Det måste kunna gå att tala om även svåra, tunga och känsliga ämnen. Om man inte talar om något, hur ska man då kunna nå fram till en lösning? Jag tycker därför att det är väldigt bra att ämnet har tagits upp för diskussion och för att initiativet kommit genom (FP).

måndag 15 juni 2009

Etiska riktlinjer i patientarbetet behövs

Debattartikel publicerad i ”Göteborgs Liberalen” nr 3, 2009.

Etiska riktlinjer i patientarbetet behövs
Att tala om liv, död och sjukdomar är många gånger svårt. Man önskar att ingen skulle behöva drabbas av vare sig en obotlig sjukdom eller uppleva ett tillstånd av konstant stark smärta, men det händer. Man kan drabbas själv. Man kan också vara anhörig och den som står bredvid. Att uppleva och gå igenom det är svårt för alla inblandade. Det är tungt att behöva ta avsked från någon man tycker om. Samtidigt så är det en del av livet.

Hälso- och sjukvård ska utföras
Hälso- och sjukvård ska utföras i enlighet med evidensbaserad medicin, dvs vad vetenskap och beprövad erfarenhet genom forskning och praktiskt utövande har visat sig fungera bäst i patientverksamheten. Att lindra, bota, trösta och värna om liv utgör grundläggande etiska riktlinjer i patientarbetet. Många av de sjukdomar och de olyckor och skador vi i livet kan råka ut för kan i dag behandlas och botas av modern sjukvård. Det går idag att utföra de mest komplicerade operationer som för några år sedan hade varit otänkbara. Det finns idag medicin och behandling för sjukdomar och symptom som tidigare hade varit tvunget till att lämnas utan åtgärd med svåra komplikationer för patienten.

Den medicin- och medicintekniska utvecklingen gör det idag möjligt att kunna lindra, bota och värna om liv för de flesta patienter. Men det finns sjukdomar och åkommor som inte går att bota. För en del obotliga sjukdomsförlopp nås också tidpunkter då det inte längre går att lindra. Att uppleva en konstant tillvaro av väldigt stark smärta som det inte finns något slut på innebär en väldigt stor påfrestning på en person, både fysiskt och psykiskt. För att lindra personen från att uppleva detta konstanta smärttillstånd finns nedsövning som möjlig åtgärd.

Hanteringen är viktigOm jag hade en sjukdom som inte hade gått att vare sig bota eller lindra, hur hade jag förhållit mig till detta? Om jag skulle behöva uppleva ett obotligt sjukdomstillstånd och nå tidpunkt då fysisk och psykisk smärtlindring inte längre har någon verkan, skulle jag då vilja bli nedsövd? Om man var anhörig hur hade jag resonerat då? Vad händer om patienten själv inte är beslutskapabel?

Det yttersta valet och ställningstagandet om vad som ska respektive inte ska göras om man drabbas av en obotlig sjukdom som innebär svåra plågor och smärtor bör ligga hos patienten. Vi är olika individer med olika perspektiv och värderingar och olika sätt till att förhålla oss och gå igenom livets olika utmaningar. Många väljer att kämpa och stanna kvar i livet så länge som möjligt. Men för patienter som upplever att de har nått en tidpunkt då ett sjukdomstillstånd innebär varken bot eller lindring och skulle vilja avsluta tillvaron och livet så är min förhoppning att dessa patienter också får möjlighet till att göra ett väl övervägt val i samråd med medicinskt ansvariga om ett eventuellt livsavslut är aktuellt eller inte. Min förhoppning är också att i de fall patienten själv inte är beslutkapabel så lämnas anhöriga, närstående eller annan lämplig person samma möjlighet till att fatta ett liknande val.

Kristina Palmgren

söndag 14 juni 2009

Alltför många ännu i Vårdkö

Debattartikel publicerad i "Tidningen NU – Det liberala nyhetsmagasinet", nr 23/08, 2008.

Alltför många ännu i Vårdkö

"Folkpartiet bör fortsätta föra en diskussion för att få fram konstruktiva lösningar på bl.a. ökade kostnader och ökat remissinflöde inom svensk sjukvård, skriver Kristina Palmgren."

Trots införandet av Vårdgarantin väntar det fortfarande alltför många patienter i vårdkö. Remissinflödet till sjukvårdsinrättningar har ökat, allra helst inom delar av specialistsjukvården. Flera stora omorganiseringar har införts med bl.a. stora omkostnader som följd.

På de flesta sjukvårdsinrättningar har det under de senare åren arbetats febrilt med olika former av försök till kostnadsreduceringar. En del krav på kostnadsbesparingar har kommit uppifrån, främst med fokus på personalkostnader. En del förslag på möjliga kostnadsbesparingar har utarbetats av verksamheterna själva som t.ex. effektivisering av verksamheten för att därigenom kunna utföra fler behandlingar och åtgärder för att bl.a. kunna korta växande patientköer.

De flesta verksamheter strävar efter att ha balans mellan sina intäkter och kostnader. Intäkter är tänkt ska kunna täcka de kostnader som uppstår under ett verksamhetsår. För hälso- och sjukvården råder inget undantag.

Hälso- och sjukvårdens intäkter och finansiering som till största delen består av skattemedel är tänkt ska kunna täcka de kostnader som uppstår bl.a. i behandling och vård av patienter. Problem uppstår då mängden vård som ges är mer än vad som planerades för i budget. Det är svårt att i början av ett år veta exakt hur många patienter som kommer att behöva behandling samt vad för typ av behandling patienterna kommer att ha behov av.

Problem uppstår också även då mängden vård som ges motsvarar den mängd som det planerades inför men om denna samtidigt genererar högre kostnader än vad som förväntades. Det är svårt att i början av ett år veta om t.ex. priser på läkemedel eller operations- och labbmaterial går upp under samma verksamhetsår.

Starka kontrasterKostnader för hälso- och sjukvården ökar för varje år som går. Samtidigt blir krav på kostnadskontroll och framför allt kostnadsreducering allt tydligare. Många gånger uppstår det starka konstraster i åsikter om vad som anses vara det bästa och mest lämpliga sättet att ekonomiskt finansiera sjukvårdsverksamhet. Självklart ska sjukvården sträva efter att ha en ekonomi i balans. När intäkter och kostnader år efter år inte stämmer överens med vad som planerades för bör detta åtgärdas.

Att se över nuvarande fördelningssystem samt användningen av de ekonomiska resurserna är avgörande för den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården. Utformning, uppföljning och analys av både finansieringssystem och verksamheternas ekonomi har en central roll i detta arbete.

Central roll i detta har också patienten vilken står som mottagare av den hälso- och sjukvård som bedrivs. Varje skattekrona bör användas på så sätt att den ger så mycket sjukvård som möjligt i förhållande till andra möjliga alternativ.

Konstruktiva lösningarFolkpartiet bör fortsätta föra en diskussion för att få fram konstruktiva lösningar på bl.a. ökade kostnader och ökat remissinflöde inom svensk sjukvård.

Finansiering av svensk sjukvård uppgår till ca 8-9 procent av BNP. Är denna procentsats för hög, för låg eller ligger den på en optimal nivå? Folkpartiet bör också fortsätta föra en diskussion för att få fram fungerande lösningar om vilket ekonomiskt fördelningssystem som är det mest lämpliga sättet att finansiera sjukvården på.

Är anslagsfinansiering lösningen eller finns det andra mer givande alternativ?

Kristina Palmgren
Göteborg


Läs gärna svar av Riksdagsledamot Tobias Krantz (FP) och Folkpartiets socialpolitiske talesman, i debattartikel publicerad i Tidningen NU nr 24/08, 2008.

Nya idéer behövs för att klara sjukvården

Debattartikel publicerad i "Tidningen NU – Det liberala nyhetsmagasinet”, nr 45/07, 2007.

Nya idéer behövs för att klara sjukvården.
”Nya läkemedel för ofta med sig höga kostnader. Konsekvensen blir att andra delar av sjukvården får dra ner på sin verksamhet. Skribenten efterlyser förslag på lösningar från folkpartiet.”

I takt med att den medicinska utvecklingen går framåt introduceras det nya, förbättrade och för patienten ibland livsuppehållande läkemedel. Att nya och förbättrade läkemedel framställs är bra.

Att kostnaden för att använda dem är så hög att det uppstår konsekvenser som är problematiska att lösa är inte bra. Dock är inte alla nya läkemedel som introduceras dyrare än de som redan finns tillgängliga.

Nya läkemedel kan både vara billigare och ge bättre effekt, vilket medför både förbättringar för patienten och kostnadsbesparingar för samhället.

En del nya läkemedel har dock höga kostnader kopplade till sig. Vissa läkemedel kan ha mellan 5-6 nollor efter sig i kostnad för årsförbrukning per patient.

Problematiska konsekvenser
Trenden har under de senaste åren varit att nya läkemedel som introducerats har höga kostnader kopplade till sig.

Det kan nog förväntas att nya läkemedel som introduceras under de kommande åren även de är kopplade till höga kostnader.

Konsekvenserna av detta blir problematiska att lösa när kostnaderna uppstår under ett år för vilket en budget redan är fastlagd. Andelen tilldelade pengar har redan fastställts för respektive verksamhet för det aktuella året och verksamheten är planerad utifrån andelen tilldelade pengar.

När oplanerade kostnader uppstår under ett pågående budgetår löses detta oftast genom att reducera kostnader hos någon eller några av organisationens övriga delar.

Konsekvenserna blir ofta att enheter får omorganisera, dra ner på sin verksamhet, antal vårdplatser och växande patientköer.

Skattefinansiering har ett takHar sjukvården det utrymme som behövs för att täcka extra kostnader som uppstår under året utan att det för med sig negativa konsekvenser? Hur kommer dessa negativa konsekvenser påverka sjukvården i längden? Saknas möjligheten att framställa nya och bättre läkemedel utan att de för den skull också är väldigt dyra?

Tidigare decenniers lösning bestod oftast i att ytterligare medel tillfördes för att täcka kostnader som överskred planerad budget. Finansiering via skatteintäkter har dock ett tak och Sveriges skattenivå ligger högt jämfört med de flesta andra länders.

Att föra ett resonemang som baserar sig på att kostnader som uppstår hos ”någon annans” verksamhet belastar ”någon annans” ekonomi och inte påverkar ens egen håller inte i längden.

Ser man på detta utifrån ett bredare perspektiv upptäcker man att konsekvenserna inte enbart uppkommer inom sjukvården.

Om kostnader som uppstår inom sjukvårdssektorn för med sig negativa konsekvenser leder detta ofta till att kostnader uppstår hos andra berörda samhällsinstanser. Konsekvenser i form av till exempel förlängning av patientköer medför att sjukskrivningstiden innan en operation förlängs.

Ju längre tid som passerar innan åtgärd sätts in, desto längre blir återhämtning och även sjukskrivningsperiod efteråt.

Under tiden en patient är sjukskriven uppstår kostnader hos Försäkringskassan. Kostnad för en operation uppstår oberoende av sjukskrivningstid.

Bra om fp ger förslagFörbättrat samarbete mellan sjukvårdssektorn, övriga samhällsinstanser och även med läkemedelsindustrin behövs för att bättre klara av de nya inslag och utmaningar som sjukvården står inför.

Under de kommande åren kommer ovan nämnda scenario sannolikt att framträda som ett allt mer vanligt inslag i sjukvården. Det hade varit bra om förslag på lösningar och åtgärder hade förts fram av Folkpartiet.

Kristina Palmgren
Göteborg

Patienten ska vara i fokus

Debattartikel publicerad i "Tidningen NU – Det liberala nyhetsmagasinet”, nr 39/07, 2007.

Patienten ska vara i fokus
”För att vården ska fungera bättre måste man ändra på gamla synsätt anser skribenten.”

Anders Mansten ställer i sin debattartikel i NU 36/07 frågorna ”vad är fel med svensk sjukvård”, ”törs folkpartiet ställa den frågan” och ”vill partiet det”?

Svaren på de två sistnämnda frågorna bör självklart vara ett ”ja”. Att våga ställa frågor och ta upp ämnen för konstruktiva diskussioner bör vara en naturlig del av svensk politik.

Det är också en av styrkorna hos folkpartiet att både medlemmar och icke-medlemmar tillåts och uppmuntras till att uttrycka sina åsikter och föra fram synpunkter, idéer, argument och förslag för diskussion.

Hur frågan besvaras beror till stor del på från vilket och från vems eller vilkas perspektiv frågeställningen utgår.

Kommunikation viktigtMansten nämner i sin artikel flera exempel på när kommunikationen inom vården inte fungerar på ett bra sätt eller när den vid en del tillfällen inte verkar fungera alls.

De flesta av oss har nog personliga erfarenheter av kontakt med hälso- och sjukvården som positiva och negativa element.

Det finns många väldigt duktiga och skickliga yrkesutövare som håller internationell klass inom vården som både värnar om patientens hälsotillstånd och försöker optimera detta så mycket som möjligt samt värnar om medmänsklighet, värme och om patienten som individ. Tyvärr verkar dock de, och även liknande, exempel som Mansten nämner inte vara enstaka och sällan förekommande tillfällen utan i stället förekomma alltför ofta.

Fungerar inte kommunikationen inom en organisation ökar risken för bl.a. revirtänkande och stagnation. Bra och väl fungerande kommunikation underlättar för bra och väl fungerande samarbetsformer, delaktighet och utbyte av kunskap och erfarenhet.

Misstag upprepasFlertalet omorganisationer har genomförts inom sjukvården.

Avdelningar och sjukhus har omlokaliserats eller slagits samman för att bilda större enheter med förhoppning om att bl.a. ökad kostnadseffektivitet och besparingar uppnås.

Ofta har konsekvenserna av omorganisationerna lett till att väl fungerande team har upplösts och dess kunskap och samarbetsformer gått förlorad.

Många gånger har också omorganisationerna visat sig överskridna budgeterade kostnader

Man kan ställa sig frågan: Då det inte är första gången som omorganisationer äger rum borde man väl vid detta lag kunna anta att konsekvensanalyser och planerade kostnader också borde vara tillräckligt detaljerade och omfattande och inte sakna uppgifter om alltför många obehagliga och kostsamma överraskningar och leda till förlängning av befintliga vårdköer?

För att genomföranden av förändringar och omorganisationer ska fungera och lyckas är det också viktigt att beslut är väl förankrat och framför allt att det försäkras om att ha personalen med sig. Det spelar ingen roll hur bra en idé är i tanken, på papperet eller i diskussioner om den sedan också inte går att genomföra i praktiken.

Svaret på frågan om vad som är fel med svensk sjukvård anser jag innehålla två element.

Ett element är att fel har uppstått som en konsekvens av storskalighet, organisationströghet och dålig kommunikation och samarbete.

Ett annat element är att någonstans i diskussionen som förs om hälso- och sjukvården så har de som utgör själva kärnan i verksamheten, dvs patienterna, hamnat ute i periferin.

Utgå från patienten
Utgångspunkten har i stället legat på organisationen i sig och dess övriga komponenter.

För att kunna hitta lösningen på ett problem underlättar det om man först lokaliserar exakt vad som är problemet och använda detta som utgångsläge för problemlösning.

Utgångsläge för problemlösning på vad som är fel med svensk sjukvård borde därför även den utgå från just patienten.

Med detta avses naturligtvis inte att det inte ska tas hänsyn till kostnader, samhället i stort eller vetenskap och beprövad erfarenhet.

Genom bra och väl fungerande kommunikation och bra och väl fungerande samarbete går det att skapa bra lösningar och kompromisser mellan ekonomi och individens behov som också fungerar i praktiken.

Givande diskussionAtt förändra synsätt och invanda mönster kan ibland vara svårt och ibland även ta lång tid. Ett första steg i rätt riktning är att just ta upp frågan till debatt och kommunicera kring den för att därigenom försöka föra en konstruktiv och givande diskussion som välkomnar idéer, synpunkter och förslag till att hitta olika lösningar.

Kristina Palmgren
Göteborg

Mitt första blogginlägg

Har nu äntligen tagit klivet ut i cybervärlden. Det var väl på tiden, antar jag... :)