Sjukvårdsreform på gång i USA

President Barack Obama arbetar nu intensivt med att genomföra en sjukvårdsreform i USA. Att genomföra en sjukvårdsreform i USA är stort. Att genomföra en sjukvårdsreform i USA med syfte att täcka majoriteten av amerikansk befolkning är ännu större. Obama är både modig och klok som vill driva igenom denna reform. Men att driva igenom en förändring av sjukvårdssystemet i USA är allt annat än en lätt uppgift.

I Sverige har vi en allmän sjukförsäkring som finansieras genom skattepengar. Det finns också möjlighet till att teckna extra privata sjukförsäkringar. Sjukförsäkringssystemet i USA är uppbyggt på ett annorlunda sätt. Om man någorlunda kortfattat ska försöka göra en sammanställning kan man säga att i USA infördes 1973 Health Maintenance Organization Act som säger att alla arbetsgivare med 25 eller fler anställda ska erbjuda sina anställda möjlighet att teckna sjukförsäkring av någon av de olika federalt certifierade försäkringstyperna som hanteras genom Health Maintenance Organizations (HMOs).

Det finns flertalet olika typer av försäkringar att välja bland med olika villkor och olika avgifter kopplade till sig. Arbetsgivaren betalar en del av försäkringskostnaden och den anställde betalar en del. En del av försäkringarna täcker även de försäkrade arbetstagarnas familjemedlemmar. Det går också att teckna egen sjukförsäkring direkt med ett försäkringsbolag. Det finns alltså ett stort utbud att välja bland både när det gäller försäkringsbolag och vad försäkringen ska täcka respektive inte täcka och vilka vårdgivare som försäkringen ska omfatta. Kostnaden för sjukförsäkringen varierar också beroende på olika faktorer som t.ex. den försäkrades hälsotillstånd och vad som ska ingå i själva försäkringen.

Medicare infördes 1960 (ändringar har skett sedan dess) som i stora drag täcker personer från 65 års ålder, personer med funktionsnedsättning eller personer med vissa typer av diagnostiserade sjukdomar och som har rätt till antingen Social Security eller Social Security Disability Insurance.

Medicaid infördes 1965 (ändringar har skett sedan dess) som ger möjlighet till sjukvård för låginkomsttagare och fattiga. Möjlighet tilll sjukvård beror på flera olika faktorer. Inkomstprövning är en faktor. Graviditet, funktionsnedsättning är andra faktorer. Ett barn kan ha rätt till Medicaid medan föräldrarna inte har det. Varje stat har egna regler kring inkomstprövningar.

Slutkontentan är att det nuvarande gällande sjukvårdssystemet i USA är ... ganska så komplicerat.

Ca 47 miljoner amerikaner beräknas stå utan sjukförsäkring. Anledningarna till detta är många...man har inte råd, man tror inte att man ska drabbas av en viss sjukdom mm. Arbetslösheten har också ökat. Har man sjukförsäkring via sitt arbete och blir av med jobbet så förlorar man ju också sin sjukförsäkring.

President Obama har helt rätt i att för att få amerikansk ekonomi på rätt kurs igen så är det nödvändigt att se över sjukvården. USA dras med ett stort budgetunderskott och landet har drabbats hårt av finanskrisen. Sjukvården i USA utgör 16 % av dess BNP. Det handlar alltså om väldigt mycket pengar.

Kostnaden för genomförande av reformen beräknas uppgå till 8 000 miljarder kronor vilket även det handlar om mycket pengar. Men i längden är det en samhällsekonomisk vinst för ett land att dess invånare har tillgång till sjukvård. Det är också etiskt försvarbart att kunna erbjuda sjukvård, sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder till sin befolkning.

Som sagt, President Obama är både modig och klok som vill driva igenom en sjukvårdsreform med målet att sänka kostnaderna, främja valfriheten och erbjuda skydd som varje amerikan kan räkna med. Det är ingen lätt uppgift som ligger framför dem, men jag hoppas att de kommer att lyckas och jag hoppas att de kommer att lyckas väldigt väl.

Fri patientrörlighet inom EU

Svensk sjukvård har länge haft problem med långa patientköer inom delar av sin verksamhet. Som ett försök till att lösa problemet infördes den nationella vårdgarantin i november 2005. (Länk till Motion 2004/05:So642 hittar du här.) Sjukvården har sedan dess arbetat med kökortning och översyn av sin verksamhet för att kunna nå upp till vårdgarantins uppsatta mål. Träget arbete har lett till att köerna har kortats för flertalet av de behandlingar och åtgärder som ges inom vårdområdet. Men det finns fortfarande alltför många patienter som väntar i en vårdkö på att få symptom utredda, få en diagnos, en nödvändig behandling eller åtgärd. Under tiden får dessa patienter vänta i en vårdkö.

Möjligheten finns redan idag för patienter som väntar i en vårdkö att söka och få planerad vård inom andra EU-länder och att hemlandet står för de vårdkostnader som uppstår. Tyvärr har en del av dessa fall behövt tas upp i EG-domstolen för att där fastställa patientens rättighet till att få ersättning från sitt hemland för vårdkostnaderna.

En del patienter har valt att söka planerad vård i annat EU-land. Andra har valt att inte göra detta utan har i stället valt att söka planerad vård inom annat landsting eller valt att stå kvar i vårdkön. Patienten kanske inte orkar förflytta sig till ett annat EU-land eller annat landsting för att få en behandling eller åtgärd utförd. Det kan också kännas tryggt att få vård vid "sin" vårdinrättning och av "sin" vårdgivare.

Diskussionerna som nu förs mellan EU:s social- och hälsoministrar när det gäller fri patientrörlighet inom EU berör hälso- och sjukvården på flera plan. Ett av dem är just vårdköerna. Kritiker till fri patientrörlighet inom EU för fram som ett argument att det både blir dyrt och att svensk sjukvård urlakas om patienterna söker och får sin vård inom annat EU-land. Jag tror inte att så är fallet. I stället tror jag att den fria patientrörligheten inom EU både kommer att innebära kostnadsbesparingar för Sverige och att svensk sjukvård kommer att stärkas och utvecklas i en positiv riktning. Ju längre tid mellan insjuknande till dess att åtgärd utförs desto längre återhämtning och sjukskrivningsperiod ... både innan och efter åtgärd.

Kontakter och samverkan med vårdgivare inom andra EU-länder kommer med all sannolikhet att stärka svensk sjukvård. Möjligheterna till utbyte av kunskap, erfarenheter och kontakt med hur andra EU-länder har valt att organisera sin vårdverksamhet kan bli både positivt och givande. Svensk hälso- och sjukvård har mycket bra att kunna visa och dela med sig av till andra länder. Likaså har andra länder mycket bra att kunna visa och dela med sig av till svensk sjukvård. Kunskap är en kontinuerligt pågående process...det finns alltid något nytt att lära sig, nya tankar och idéer att ta till sig och erfarenheter att dela med sig av. Saker stagnerar lätt om man stänger ute ny kunskap och nya idéer. Detsamma gäller också om man glömmer bort eller inte använder sig av den kunskap och erfarenhet som redan finns.

Jag hoppas att svensk sjukvård ser fri patientrörlighet och gränsöverskridande vård inom EU som något positivt. Jag hoppas också att svensk sjukvård ser den fria patientrörligheten som en möjlighet till att både lösa problem med vårdköer och en möjlighet till att på EU-nivå få visa och utföra bra sjukvård. Redan idag söker sig patienter från andra länder till Sverige för att få behandlingar och åtgärder som svensk sjukvård både är bra på och inom vissa delar är världsledande. Stockholm Care (Stockholms Läns Landsting) och Sahlgrenska International Care AB (Västra Götlandsregionen) handhar patienter från utlandet som söker just svensk hälso- och sjukvård.

För att fri patientrörlighet inom EU ska fungera är det många praktiska detaljer som behöver lösas. Frågor kring sekretess, patientjournaler, patientskadeförsäkringar, patientsäkerhet, smittskydd, vårdrelaterade infektioner, mm är några av de ämnen som EU måste hitta en gemensam lösning för. Jag ser därför väldigt positivt på att Socialminister Göran Hägglund (KD) nu under Sveriges ordförandeskap för diskussioner kring fri patientrörlighet inom EU med övriga social- och hälsoministrar. Min förhoppning är att frågorna finner en lösning inom en snar framtid.