torsdag 8 november 2012

Skolpolitiken i Göteborg kan bli så mycket bättre!

Skolinspektionen har under förra och detta år gjort en omfattande granskning av grundskole- och fritidsverksamheten i Göteborg och slutrapporten presenterades igår för Kommunstyrelsen. Idag kan man läsa en debattartikel av majoriteten underskrivet av representant för skol- och utbildningsfrågor samt ordförande för samtliga stadsdelsnämnder i respons och reflektion till innehållet av Skolinspektionens slutrapport.

Jag anser att dagens debattartikel i GP från majoriteten i Gbg är något märklig. Citat " Det är den borgerliga regeringen som bär ansvaret för att utvecklingen i den svenska skolan fortsätter åt fel håll". Jag tycker att detta uttalande är något märkligt då Göteborg under de senaste 18+ åren har haft en S-MP-V majoritetsstyre. Talar man om regeringen så har skolans betydelse verkligen lyfts upp och flertalet nationella satsningar har (äntligen) gjorts, bl.a. genom införande av ny skollag, ny läroplan, satsning på läsa-skriva-räkna-garanti i de tidiga årskurserna, lärarlyft 1 och 2, lärarlegitimation mm, mm.

Undrar stort vad det politiska majoritetsstyret för Göteborg menar med att ansvar för både budget, resursfördelning till respektive SDN (stadsdelsnämnd), uppföljning, förutsättningar, möjligheter, förändringar, förbättringar och aktivt agerande för åtgärder inom skolan plus det nyligen inrättandet av lokala skolutskott i Göteborgs stadsdelsnämnder inte faller på det lokala ansvaret utan i stället på regeringen. Det låter något motstridigt och också märkligt att lägga ansvaret för detta på just regeringen.

Önskar och hoppas starkt på ett styre för Göteborgs Stad som både vågar ta ansvar och ge goda förutsättningar för en bra skola och utbildning för både elever och skolpersonal.
Rekommenderar varmt att läsa dagens inlägg av Helene Odenjung (FP) om resultat från Skolinspektionens slutrapport. Länk hittar du här.
Länk till Skolinspektionens slutrapport hittar du här.

Länk till debattartikel nämnd ovan hittar du här.

Mer i ämnet i media: GP Debatt, GP 1, GP Ledare, Västnytt, GT 1, GT 2, SR 1SR 2, Metro, GP 2, GP 3,
Och i bloggar: Alliansen i Gbg 1, Alliansen i Gbg 2, David Lega,

onsdag 7 november 2012

Skoldebatt på Riksföreningen Grundens Dag på Världskulturmuséet

Igår hade jag förmånen att få delta i debatt om skola och utbildning vid Riksföreningen Grundens Dag på Världskulturmuséet här i Göteborg. Jag är väldigt glad över att frågorna lyfts upp. Skola och utbildning är så oerhört viktigt.

Varje person växer med kunskap. Kunskap ger också mer makt över sitt eget liv. En bra utbildning ger varje elev en bra och stark grund och därmed också goda förutsättningar för att gå vidare in i framtiden efter sin skolgång. Det är bl.a. därför det är så oerhört viktigt alla elever får en bra utbildning och en bra skolgång utifrån just sina förutsättningar.

Det blev en väldigt intressant debatt med många kluriga och viktiga frågor som ställdes och togs upp. Det bekymrar mig att valdeltagandet för personer med LSS-stöd är så lågt som 25 %. Rösträtt är en grundläggande demokratisk rättighet. Alla röster väger lika tungt och är lika viktiga. Tror starkt på möten, samtal och dialog. Likaså att säkerställa att information görs tillgänglig på olika sätt som t.ex. genom lättläst information och att text på hemsidor går att lyssna till.
 


Fler viktiga frågor togs upp. Klasstorlek, betyg, lärarlegitimation, nya skollagen, ny läroplan, ny lärarutbildning, lärarlyften och status hos läraryrket. Lugn och ro i klassrummet är avgörande för att både kunna ta till sig undervisning och kunna lära sig och för att kunna undervisa och lära ut. Samtidigt är varje elev och varje klass unik, därför vikten av rektors ansvar för att göra bedömning av vad som är mest lämpligt för varje elev och varje klass.
Införandet av lärarlegitimation, ny skollag, ny läroplan och lärarlyften innebär bl.a. bättre utbildning för lärare, en tydlig skollag med större fokus på elevers rättigheter och vem som ansvarar för vad samt utvecklat och ökat kunskapsuppdrag i särskolan. Alla barn har rätt att lära sig och utvecklas. Och alla barn har rätt till en likvärdig utbildning utifrån just sina förutsättningar. Alla elever är olika och har olika förutsättningar. Det är därför oerhört viktigt att varje elev får just det stöd och den stimulans som eleven behöver utifrån sina förutsättningar.
Det är också därför det är viktigt att det finns olika kompetenser hos lärare, som t.ex. inom specialpedagogik, för att säkerställa att varje elev får en bra utbildning utifrån sina förutsättningar. Samtidigt är det också oerhört viktigt att det görs bra och grundliga utredningar för elever som är i behov av extra stöd och/eller har intellektuella funktionsnedsättningar. Och speciellt vikten av kontinuerlig uppföljning. Barn utvecklas och saker förändras många gånger över tid.
Det ställdes också fråga kring lärarnas status och lärarlöner. Det är ingen hemlighet att vi i FP länge drivit frågan kring vikten av att höja status för läraryrket. FP i Göteborg har också avsatt 30 miljoner extra i vår budget för extra satsning på lärarlöner.
Jag påpekade också att Göteborgs Stad satsar betydligt lägre pengar per varje elev än andra jämförbara storstäder, som t.ex. Stockholm, samt vikten av att pengar som avsätts i budget för skola och utbildning ska öronmärkas. Jag påpekade också att Göteborgs Stad bör föregå med gott exempel när gäller att erbjuda arbete och/eller praktik för personer med någon form av funktionsnedsättning.
Är väldigt glad och tacksam över alla samtal, många kloka och tänkvärda ord under gårdagen. Tar med mig mycket därifrån, bl.a. det att alla elever och personer är olika, unika, har olika förutsättningar och alla har rätt till att ha positiva förväntningar på sig, få en bra utbildning och få både stöd och stimulans!
Länk till inslag på Västnytt från debatten hittar du här.

Har tidigare bloggat om att forskning stöder tidiga betyg, länk till inlägg (juni 2010) hittar du här.



tisdag 16 oktober 2012

SDN Centrum: Mål- och inriktning för 2013: valfrihet och psykisk ohälsa.

Tisdagen den 2 oktober hade vi nämndsammanträde i SDN Centrum och det blev en hel del diskussioner med stort engagemang kring några av ärendena.

Vid mötet fattade vi bl.a. beslut om mål- och inriktning för 2013. Vi i alliansgruppen har under sommaren arbetat intensivt med vårt mål- och inriktningsdokument och jag är väldigt stolt över innehållet. Speciellt över att vi lyfter fram vikten av en målmedveten strategi inom grundskolan mot mobbning, rasism, missbruk och våld, att undervisningen är anpassad efter elevens förmåga, att uppmuntra anhöriganställda och anhörigvårdare och ge stöd av hög kvalitet samt att psykisk ohälsa ska uppmärksammas och förebyggas.

Det blev en mycket engagerad diskussion kring innehåll i mål- och inriktningsdokumenten. Flera frågor och områden tas upp av både s-v-mp-majoriteten och av oss i alliansen. Samtidigt påpekades det att det är klara och tydliga ideologiska skillnader mellan majoriteten och oss i opposition. Vi anser att varje människa är expert på sitt egna liv och att politikens roll är att underlätta livet och skapa möjligheter för människor att leva sina liv så som det passar dem. Vi vill därför bl.a. införa LOV (Lag om Valfrihetssystem) för att stärka kopplingen mellan människors val och styrning av de ekonomiska resurserna t.ex. inom hemtjänsten. Majoriteten i Göteborg har upprepade gånger sagt nej till detta, vilket är beklagligt. Det borde vara en självklarhet att själv få välja vem som ska komma in i sitt hem för att ge stöd och hjälp utifrån olika behov.

Under diskussionen lyfte jag fram att det var positivt att majoriteten bl.a. tar upp förebyggande insatser och folkhälsoarbete inom barn- och ungdomsområdet. Jag framförde dock att jag hade önskat en högre ambitionsnivå för Centrum när det gäller psykisk ohälsa hos barn och ungdomar än vad majoriteten uttalade i sitt mål- och inriktningsdokument om att ”försämringen av psykisk ohälsa hos ungdomar ska motverkas”.

Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är ett folkhälsoproblem som absolut ska tas på allvar. Jag anser inte att det duger att den styrande majoriteten uttrycker att den nuvarande nivån av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar enbart inte ska försämras. Detta är inte tillräckligt. Och det är heller inte okej enligt min mening. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är ett folkhälsoproblem som måste tas på allvar. Därför poängterar vi i alliansen i vårt mål- och inriktningsdokument att psykisk ohälsa hos barn och ungdomar ska uppmärksammas och förebyggas.

Vårt mål- och inriktningsdokument för 2013 blev nedröstat, vilket naturligtvis var väntat.

Ser fram emot maktskifte valåret 2014 som innebär och ger nya möjligheter för invånarna i Göteborg!

lördag 6 oktober 2012

Nationella Anhörigdagen


Igår hade jag förmånen att få inviga firandet av den Nationella AnhörigdagenAnhörigcenter vid Mötesplatsen i Landala. Centrum valde att börja firandet redan igår. Den Nationella Anhörigdagen har firats sedan 2005 och kom till på initiativ av Anhörigas Riksförbund. Dagen handlar om att uppmärksamma och synliggöra alla anhöriga och anhörigvårdare runt om i Sverige. Och den handlar speciellt om att synliggöra anhörigas situation för allmänheten. Det handlar om de personer som i sin vardag hjälper, tar hand om och vårdar någon i sin närhet. Det kan vara sin maka/make, livspartner, sitt barn, sin förälder, en vän, granne eller en bekant.
I augusti i år publicerade Socialstyrelsen en kartläggning som visar att det är 1,3 miljoner personer runt om i Sverige som vårdar eller stödjer en närstående. Det kan vara en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller som har fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Detta innebär att det är ungefär var femte person som i någon form hjälper och stödjer någon i sin närhet. Det handlar alltså om väldigt, väldigt många personer.
Jag skulle vilja säga att vi alla, i någon form och på något sätt, under någon period i våra liv antingen har varit, är eller kommer att bli just en anhörig och anhörigvårdare. Detta är alltså något som berör oss alla.
Jag vill verkligen lyfta fram just detta med att vara anhörig. Det är helt ovärderliga insatser som alla anhöriga gör i sin vardag runt om i Sverige, varje dag. Insatser som betyder så otroligt mycket för alla berörda. 
Livet är underbart. Det är mycket skratt, glädje men också en del tårar. Livet innehåller också en hel del förändringar. Jag tänker bl.a. på hur saker ibland inträffar och allt bara förändras, ibland över en dag. Det kan vara en plötslig sjukdom eller en olycka som inträffar. Vi blir ju också alla äldre med tiden.
När saker förändras vill man vara där som anhörig. Man vill hjälpa, stödja och ta hand sin närstående. Detta är ju en del av det som gör oss alla till människor. Just det där att vara där för andra man bryr sig om. Det känns bra. Det är ju det man vill göra. Och detta betyder också så oerhört mycket för alla inblandade. Vi vet ju alla att det känns alltid bättre och tryggare att man har någon bredvid sig som man känner och som man tycker om. Vi vet ju också hur bra det känns att kunna vara där för den man tycker om.
Att vara anhörig och anhörigvårdare är ovärderligt. Det är en förmån. Samtidigt kan det också många gånger vara både tungt och svårt. Som anhörig blir man ju också berörd och påverkad. Sjukdom eller plötsliga olyckor förändrar hela livssituationen. Saker är inte längre som de var igår eller förut. Det kan vara väldigt svårt att hantera och att bearbeta detta. Det kommer många tankar, funderingar, reaktioner på vad som hänt och funderingar och oro kring hur saker kommer att bli längre fram. 
Många gånger tror jag att som anhörig kan man vara väldigt ensam i sin situation. Man kanske inte har någon omkring sig man kan prata med. Eller så kanske man har personer man kan prata med men som kanske inte förstår. Vänner och andra i sin närhet kanske drar sig undan. Eller så kanske man inte vill berätta om sin situation för andra. Jag tänker speciellt på anhöriga när det gäller missbruksproblematik eller psykisk ohälsa. Detta är fortfarande tyvärr kopplat till väldigt mycket skam.
Man brukar säga det att ensam är stark, men jag håller inte riktigt med om det. Vi behöver alla stöd och råd ibland. Jag är därför väldigt glad och stolt över Anhörigcenters verksamhet i Centrum. Det handlar om att få möjlighet att prata med någon och få råd och stöd. Och att få veta att man är inte ensam om det man går igenom. Det handlar också om att få möjlighet till att få prata och göra något annat för en liten stund. Det betyder så mycket. Jag är också speciellt tacksam över verksamheten vid Anhörigcenter eftersom att det där finns mycket duktiga och kunniga personer som gör en så stor skillnad för så många anhöriga. De gör det också med ett djupt engagemang och stort hjärta, vilket är guld värt.

tisdag 25 september 2012

SDN Centrum: Mål och inriktning 2013, närdemokrati och mänskliga rättigheter

För några veckor sedan hade vi vårt första nämndsammanträde i SDN Centrum efter sommaruppehåll. Länk till handlingarna hittar du här.

Det glädjer mig otroligt mycket att invånare i Centrum deltar vid våra möten. Speciellt glädjer det mig att invånare använder sig av den frågestund som inleder våra sammanträden då man kan ställa frågor till både oss i nämnden och till förvaltningen. Förra året (och under flera år fram tills dess) var inte detta möjligt då våra nämndsammanträden inte var öppna för allmänheten. Jag är därför väldigt glad över att våra nämndsammanträden från i år både är öppna och att invånare använder sin möjlighet och rättighet att framföra synpunkter och ställa frågor till sina förtroendevalda. Det handlar om närdemokrati, öppenhet och att det bör vara en självklarhet att kunna närvara när förtroendevalda fattar beslut. (Har tidigare bloggat i ämnet bl.a. februari 2012, oktober 2011september 2011, juli 2011 och mars 2011.)

Under sommaren har vi i alliansen arbetat intensivt med mål- och inriktningsdokument för 2013. Jag är väldigt stolt över innehållet och över vad vi vill lyfta fram och satsa på. För oss är det en självklar utgångspunkt att alla göteborgare, oavsett etnisk bakgrund, kön eller ålder, ska ha samma rättigheter och skyldigheter i livets alla skeden.  Vi anser också att varje människa är expert på sitt egna liv. Politikens roll är att underlätta livet och skapa möjligheter för människor att leva sina liv såsom det passar dem. Några av de punkter vi tar upp i dokumentet som jag särskilt vill lyfta fram är och att uppmuntra anhöriganställda och anhörigvårdare och ge stöd av hög kvalitet samt att psykisk ohälsa ska uppmärksammas och förebyggas. Beslut kring mål- och inriktningsdokument för 2013 bordlades till nästa nämndsammanträde den 2 oktober. Länk till alliansens mål- och inriktningsdokument hittar du här

Vid nämndsammanträdet passade jag också på att ställa frågan kring hur Centrum arbetar med att uppmärksamma 100-årsjubileet av Raoul Wallenbergs födelse, speciellt inom skolan. I år är det 100 år sedan Raoul Wallenberg föddes, vår svenske diplomat i Budapest som vågade agera och med stort civilkurage vågade stå upp för mänskliga rättigheter och under slutskedet av 2:a världskriget räddade 10 000-tals judar från förintelsen.  Det är oerhört viktigt att värna om vår historia och berätta den vidare, även om de delar som både är obehagliga och fruktansvärda. Det är också oerhört viktigt att uppmärksamma personer som genom sitt mod och civilkurage agerar för att värna om våra mänskliga rättigheter. Jag ser därför väldigt mycket fram emot att vid nästa nämndsammanträde få höra hur just Centrum arbetar med att uppmärksamma Raoul Wallenberg-året.

I slutet av augusti hade jag förmånen att vara på invigningen av den utställning som turnerar runt landet om just Raoul Wallenberg, "För mig finns inget annat val". Både invigningen och utställningen berörde mig djupt. Jag rekommenderar varmt att gå och se den. Utställningen pågår fram till 26 oktober och hålls på Emigranternas Hus här i Göteborg. 


Minnesmärke över Raoul Wallenberg,
Raoul Wallenbergs torg, Stockholm.

måndag 13 augusti 2012

Björklunds sommartal: Satsningar för framtiden!


Jan Björklund (FP)
Igår var det äntligen dags för Jan Björklunds sommartal! Talet hölls denna gång på Dockpiren vid Eriksberg i Göteborg. Solen sken, i bakgrunden syntes Älvsborgsbron och piren som var nästintill fullsatt med åhörare ramades in av hamnen och Göta Älv.

Talet som Björklund höll var väldigt bra. Det var flertalet viktiga punkter som fördes fram. Raoul Wallenberg och vikten om att värna om och inte glömma vår historia, att försvara humanismen och att Sverige ska fortsätta vara ett öppet och tolerant land, att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter och stödja alla de personer som fortfarande lever i diktaturländer präglade av förtryck, avsaknad av yttrandefrihet, rättssäkerhet mm. Det är skrämmande att detta fortfarande existerar år 2012!

Något som jag särskilt vill lyfta fram från talet är investeringar för framtiden. Framtidsutmaningar och lösningar på hur Sverige ska kunna möta dessa var en röd tråd genom stora delar av talet. Vi är en del av en globaliserad värld. Och konkurrensen är stenhård. Sverige måste klara av att möta dessa utmaningar. Framför allt ska inte Sverige enbart möta utmaningarna. Vi måste också vara ledande i konkurrensen. Det handlar då mycket om att använda sig av och uppmuntra de områden där Sverige redan nu har starka möjligheter till att just både kunna möta utmaningarna och att vara ledande.

Forskningspropositionen som (FP) och Alliansregeringen lade fram 2008 innebar en historisk satsning. Den innebar också en oerhört viktig, om inte avgörande, satsning för hur vi ska klara av att möta både framtidsutmaningar och stå oss väl i den globala konkurrensen. Jag är därför speciellt glad över att Björklund inför regeringens budgetförhandlingar om knappt två veckor bl.a. kommer att lyfta fram slopad värnskatt, sänkning av bolagsskatt och, framför allt, en fortsatt och även utökad satsning på forskning.

Det går inte att komma ifrån det faktum att det är dagens forskning som ger morgondagens välfärd. Ytterligare satsningar på just forskning är i många avseenden avgörande för om Sverige ska kunna möta framtidsutmaningar. Fortsatt satsning på forskning och speciellt elitsatsningar inom forskning behövs!

Rekommenderar varmt att läsa hela talet. Länk hittar du här.

Artiklar om talet:

Läs gärna också andra inlägg om Björklunds sommartal:

söndag 22 juli 2012

Likvärdig utbildning för alla elever!

För några dagar sedan var det en debattartikel publicerad i GT som handlade om att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Artikeln är skriven av Helene Odenjung, Kommunalråd för (FP) i Göteborg, och Callisto Utriainen, Utbildningsansvarig för Föreningen Mensas program för barn med särbegåvningar.

Precis som artikeln lyfter fram är alla elever olika och har olika förutsättningar. Oavsett om en elev behöver extra stöd, lite mer tid för att lära sig eller om en elev har lättare för att lära sig och snabbare blir klar med uppgifterna, så har alla elever rätt till att få just en likvärdig grundskoleutbildning.

Jag tror inte att det är någon som skulle ifrågasätta vikten av att erbjuda stöd och hjälp till elever som behöver detta. Jag tror inte heller att det är någon som ifrågasätter hur viktigt det är att alla elever ska ha positiva förväntningar på sig och vikten av stimulans.

Samtidigt undrar jag över de elever som t.ex. tycker att mattekapitlet de just räknat färdigt var alldeles för lätt? Och vad händer om eleverna tycker samma sak efter att ha räknat klart nästa mattekapitel, efter nästa kapitel igen och efter hela matteboken? Får de eleverna stöd och stimulans de behöver utifrån just sina förutsättningar? Och vad händer om de inte får detta? Kommer eleven efter ett tag att känna sig stimulerad och ha lust att fortsätta lära sig? Eller kommer eleven kanske tappa intresse för både t.ex. matte och skolan?

Jag kommer ihåg när jag gick i sista årskursen på mellanstadiet och hade mattelektioner. Jag var då en av de elever som tyckte att matte var jätteroligt. Jag var då också en av de elever som ganska snabbt hade räknat klart matteuppgifterna vi fick på lektionerna. Ofta brukade jag då under den resterande delen av lektionen få sitta och rita. Inget fel i det kanske, jag tycker om att vara kreativ och har alltid tyckt om att både teckna och rita. Men det var väl inte riktigt rätt forum att göra det på en mattelektion och dessutom blev det efter ett tag ganska tråkigt.

Tack vare att jag då hade en lärare som valde att uppmuntra intresset för matematik och lusten att lära sig, tillät min lärare att jag och några andra elever i klassen fick räkna vidare i matteboken. När jag och två andra elever i klassen hade räknat ut matteboken några månader innan vårterminen i 6:e klass var över, fick vi under resten av terminen lite extraundervisning av vår lärare i något mer avancerad matte. Bl.a. fick vi lära oss ekvationer. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var svårt, men samtidigt också väldigt roligt…jag lärde ju mig något nytt.

I slutet på 1980-talet var det inte kutym att tillåta att elever varken arbetade vidare i böckerna eller fick mer avancerad extraundervisning i skolan. Jag är därför idag oerhört glad och tacksam över att jag hade just denna lärare på mellanstadiet.

Jag tror väldigt starkt på att alla elever ska ha rätt till en likvärdig skolutbildning med likvärdiga möjligheter utifrån sina förutsättningar. Och alla elever ska ha positiva förväntningar på sig. Alla elever är olika och alla elever har rätt till likvärdig utbildning. Men då måste detta verkligen också gälla för alla elever. Att säkerställa att elever som är i behov av extra stöd får detta ska vara en självklarhet. Likaså borde det vara en självklarhet att säkerställa att elever som är särskilt begåvade får den stimulans och de utmaningar de behöver. Att inom grundskolan i Göteborg inrätta spetsutbildningar i matematik och de naturvetenskapliga ämnena är därför ett oerhört viktigt första steg för att just säkerställa detta.


Läs gärna fler debattartiklar och inlägg i ämnet:
GöteborgsLiberalen, GP, Pär Gustafsson och Nora4you.

Tidigare artikel i ämnet matematik:

söndag 1 juli 2012

GöteborgsLiberalen nr 3, 2012: Hur bemöter vi främlingsfientlighet? Migrationspolitik i praktiken.

Artikel publicerad i GöteborgsLiberalen nr 3, 2012.

Hur bemöter vi främlingsfientlighet? Migrationspolitik i praktiken.

Onsdagen den 11 april gästades vi ”Mitt i Veckan” av Per-Åke Fredriksson, oppositionsråd för (FP) i Gävle, för en föreläsning på temat Hur bemöter vi främlingsfientlighet – Migrationspolitik i praktiken.

Per-Åke inledde kvällen med att berätta att han är tjänstledig från sin tjänst på migrationsverket där han arbetat med mottagningshandläggning för ensamkommande barn, handläggning inom asylprövning och beslutsfattande inom asylprövning. Han har också för myndighetens räkning hållit åtskilliga föreläsningar om migrationslagstiftning, migrationsstatistik och om Migrationsverkets verksamhet.

Under kvällen fick vi lyssna till en oerhört intressant och mycket givande föreläsning. Per-Åke gick igenom lagstiftning och olika myndigheters roll och ansvarsområden. Migrationsverket utreder, bereder och fattar beslut om utlänningsärenden, medan det är Migrationsdomstolen som fattar beslut om prövning och överklagan. Detta framkommer tyvärr inte alltid korrekt i media.

Vi fick bl.a. en genomgång av olika grunder av uppehållstillstånd i Sverige: Flyktingskäl, skyddsbehov, familjeanknytning, arbete, synnerligen ömmande omständigheter samt uppehållstillstånd under begränsad tid för arbete, studier, besök, vård, mm. Det av riksdagspartierna som förespråkar en åtstramning av svensk migrationspolitik vill att Sverige enbart ska ge uppehållstillstånd grundat på flyktingskäl. Att ta bort möjlighet till uppehållstillstånd grundat på t.ex. skyddsbehov hade i så fall inneburit att Sverige hade nekat skydd till personer som riskerar dödsstraff eller att utsättas för tortyr i sitt hemland. Detta är något som Sverige absolut inte ska medverka till.
Vi fick också en genomgång av statistik på området. Under 2011 ansökte 29 648 personer om asyl, varav 10 830 personer fick uppehållstillstånd. Under samma år var det 627 asylsökande i Göteborg och 49 ensamkommande barn. Det poängterades vikten av att se statistiken i hela sitt sammanhang, speciellt när det gäller statistik mellan olika länder. Exempelvis har våra nordiska grannländer inte exakt samma lagstiftning som i Sverige. Detta gör att det inte går att jämföra t.ex. olika procentsatser rakt av mellan länderna.

Under kvällen fördes ett engagerat samtal i ämnet. Frågorna från deltagarna var många och Per-Åke svarade mycket kunnigt på samtliga. Förhoppningsvis kommer vi till hösten att få möjlighet att återigen välkomna Per-Åke Fredriksson för ytterligare föreläsning för oss i detta ämne.

Tack för en oerhört intressant och mycket givande föreläsning!

Kristina Palmgren


Kristina Palmgren, Per-Åke Fredriksson & Piotr Kiszkiel.

tisdag 17 april 2012

GP Debatt: Vår modell fördelar resurserna effektivare!

Skriver idag på GP Debatt tillsammans med allianskollegorna i SDN Centrum, Lisbeth Boëthius (M) och Hampus Hagman (KD), om att vi förespråkar en annan modell som fördelar resurser mer effektivt.

Under de senaste månaderna har det förts en engagerad debatt kring översyn av skolorganisation i Göteborgs Stad där SDN Centrum är en av de stadsdelar som fattat beslut om detta.

Vi i alliansen förespråkar en annan styrmodell än den nuvarande rödgröna modellen. Vår modell skulle anpassa stadsdelens verksamhet betydligt snabbare och bättre än den rödgröna majoritetens nuvarande resursfördelningsmodell.

Det är absolut inte bra att förutsättningar för elever är olika för skolbarn i olika stadsdelar i Göteborg. Vi vill bl.a. öronmärka pengar centralt till skolan. Detta ska inte gå via stadsdelsnämnderna. Pengarna ska följa med varje elev direkt till skolan och skolpengen ska vara baserad på varje elevs behov.

Ge alliansen makt och möjlighet att förändra förutsättningarna genom ett maktskifte i Göteborgs Stad 2014!

tisdag 10 april 2012

GT Debatt: Kommuner får inte smita ifrån ansvar för ungas hälsa

Skriver idag på GT Debatt tillsammans med Helene Odenjung, Jonas Andersson och Andreas Eraybar, om att kommuner inte får smita ifrån ansvar för ungas hälsa. Länk till artikeln hittar du här.

Folkhälsoinstitutet publicerade i mars i år en rapport som visade att flickor som lider av nedstämdhet eller oro har fördubblats under de senaste 30 åren. Samma rapport visar också att psykiatrisk slutenvård ökat bland unga och att självskadebeteende fortfarande utgör ett stort problem.

Tidigare i vår publicerade även BRIS sin årsrapport på temat psykisk ohälsa hos barn och unga. Rapporten visar att var fjärde person som kontaktade BRIS under 2011 gjorde detta för att tala med någon om just psykisk ohälsa.

Förebyggande och tidiga insatser är oerhört viktiga och värdefulla. Insatser som erbjuder och möjliggör stöd och samtal måste finns tillgängligt i en verksamhet som är närvarande i ungas vardag.

Undersökning efter undersökning och rapport efter rapport visar att psykisk ohälsa hos ungdomar och unga vuxna är ett stort ohälsoproblem. Detta måsta tas på allvar.

Det handlar om att bryta stigma, skam och fördomar som finns kring psykisk ohälsa. Det handlar också om att berörda ansvariga instanser tar sitt ansvar och, framför allt, ser vikten med en utökad samverkan kring vad som utgör ett allvarligt ohälsoproblem för alltför många ungdomar och unga vuxna.

Några tidigare blogginlägg i ämnet:
http://kristinapalmgren.blogspot.se/2012/03/sdn-centrum-psykisk-ohalsa-och.html

http://kristinapalmgren.blogspot.se/2010/07/psykisk-ohalsa-bland-ungdomar.html

söndag 4 mars 2012

SDN Centrum: Psykisk ohälsa och samarbete - problematiken kvarstår.

I tisdags den 28 februari hade vi nämndsammanträde för SDN Centrum. Länk till handlingarna hittar du här. Mötena är efter beslut den 31 januari nu äntligen öppna för allmänheten. Öppna nämndmöten är en fråga som vi i FP känner väldigt starkt för. Det var därför väldigt, väldigt glädjande att det var flera medborgare som närvarade vid mötet som åhörare.

Ett av ärendena var årsberättelsen för Ungdomsmottagningen i Centrum 2011. Ungdomsmottagningen i Centrums uppdrag är att vara en lågtröskelverksamhet i förhållande till ungdomars behov, dvs, det ska vara lätt för ungdomar att komma i kontakt med mottagningen för att få hjälp, stöd och information. Mottagningen arbetar också med förebyggande insatser bl.a. genom besök ute på skolorna för att ge information om preventivmedel, relationer mm. Årsberättelsen för 2011 visar bl.a. att det skett en ökning i antalet besök hos psykosocial personal och att många ungdomar söker samtalsstöd direkt i anslutning till att de söker medicinsk hjälp.

I början av förra året skrev jag ett blogginlägg om Ungdomsmottagningen i Centrum utifrån innehållet i årsberättelsen från 2010. Jag lyfte då upp, både vid nämndmötet och i blogginlägget, vikten av verksamheten som bedrivs, bl.a. när det gäller förebyggande informationsverksamhet och om möjligheten för ungdomar med psykisk ohälsa att få hjälp och stöd. Jag uttryckte då att det var bekymmersamt att det sedan flera år är känt att ungdomsmottagningarna i Göteborg har en för tung målgrupp.

En undersökning visade också att 30 % bedömdes ha en psykisk ohälsa som var för tung för en ungdomsmottagning på basnivå. Årsberättelsen visade också att det under 2010 kommit alltfler ungdomar över 18 år med psykisk ohälsa som från olika vårdcentraler hänvisats till ungdomsmottagning, trots att behandling av lättare psykisk ohälsa ingår i vårdcentralernas uppdrag. Då var min förhoppning att den problematik som uppmärksammades under året starkt skulle förbättras och förhoppningsvis också elimineras.
Det var därför väldigt tråkigt att läsa i årsberättelsen för 2011 att problematiken kring att ungdomar över 18 år med psykisk ohälsa hänvisas från olika vårdcentraler till ungdomsmottagning kvarstår. Det hade under året tom skett en ökning jämfört med året innan. Detta är inte bra.
Även under förra året har det varit en hel del förändringar när det gäller primärvårdens organisationsstruktur. Det har också varit en hel del förändringar i uppdrag för både BUP och vuxenpsykiatrin. Ett väl fungerande samarbete mellan primärvården, specialiserad vård (som BUP och vuxenpsykiatrin) och stadsdelarnas verksamheter måste fungera. Det är absolut inte bra att ungdomar med psykisk ohälsa hänvisas hit och dit. Om en person mår dåligt och söker hjälp och stöd och då blir hänvisad att söka hjälp någon annanstans kan detta leda till väldigt tråkiga konsekvenser. Kommer personen att orka söka hjälp någon annanstans? Och i vilket skick är personen i då? Att behöva bli hänvisad någon annanstans kan vara oerhört påfrestande för en person som mår psykiskt dåligt.
Mår en person inte bra och söker hjälp och stöd för psykisk ohälsa måste arbetet kring detta fungera. Framför allt måste samarbetet mellan olika instanser fungera. Det ger positiva effekter för alla inblandade.

Jag lyfte därför fram detta vid nämndmötet och poängterade samtidigt vikten av att ungdomar som söker hjälp och stöd för psykisk ohälsa också får detta och om vikten av ett väl fungerande samarbete. Det inte är okej att personer med psykisk ohälsa skyfflas runt mellan olika instanser. Jag hoppas verkligen att problematiken kring detta starkt kommer att förbättras under året. Min förhoppning är att den politiska S-V-MP-ledningen för primärvården och regionen tar sitt ansvar och agerar.


Vill du läsa mer om vad vi folkpartister gör runt om i våra 10 stadsdelsnämnder här i Göteborg, så gå gärna in på vår gemensamma SDN-blogg. Länk hittar du här.

måndag 6 februari 2012

SDN Centrum: Öppna nämndmöten – äntligen!!

Vid vårt senaste nämndmöte onsdagen den 31 januari blev det äntligen beslutat om att SDN Centrum ska ha öppna nämndmöten. Inte en dag för tidigt!

Jag är oerhört glad över detta beslut. Det borde vara en självklarhet att medborgare har möjlighet att närvara som åhörare om inte särskilda skäl föreligger då politiska beslut fattas av deras förtroendevalda.

Öppna nämndmöten handlar om demokrati, om öppenhet och transparens. Jag är därför väldigt glad över att det nu är en möjlighet även för medborgare i stadsdelen Centrum att kunna närvara som åhörare vid nämndsammanträden.

Frågan kring öppna nämndmöten har varit och är en väldigt viktig fråga kring demokrati. Har tidigare bloggat om ämnet i mars, juli och oktober 2011. Vi i FP i Göteborg har haft uppe frågan vid två olika motionsmedlemsmöten där båda motionerna blivit antagna. Och FP har i nämnden bl.a. lyft frågan vid sammanträde i juni och i december 2011.

SDN Centrum var faktiskt den första stadsdelen i Göteborg som införde öppna nämndmöten. Sedan ändrades detta. Men saker går att förändra. Bättre sent än aldrig, antar jag.

Beslutet vi fattade i onsdags inkluderar också att varje nämndsammanträde inleds med en halvtimmas frågestund där närvarande har möjlighet att ställa frågor till oss förtroendevalda i nämnden. Även detta är något som jag värderar högt. Möjlighet till att kunna ha en dialog, föra fram synpunkter, åsikter och att kunna få ställa frågor och få svar utgör grundläggande delar i närdemokratin.

Som sagt, det borde vara en självklarhet att medborgare ska ha möjlighet att närvara som åhörare om inte särskilda skäl föreligger då politiska beslut fattas av deras förtroendevalda. Det är därför oerhört glädjande att SDN Centrum nu äntligen har fattat beslut om att öppna upp sina sammanträden just för medborgarna!

lördag 7 januari 2012

Högre hyra ett krav i centrala Göteborg?

I måndagens GP kunde man läsa en artikel om Robert Dicksons Stiftelse. Stiftelsen bildades 1860 genom donation av Robert Dickson och är Sveriges äldsta bostadsstiftelse. Stiftelsen bildades med främsta syfte att använda donerade medel till att uppföra sunda och väl försedda byggnader som mot billiga villkor skulle hyras ut som bostäder ”åt välfrejdade, för arbetsamhet och ordentligt kända, mindre bemedlade personer, företrädesvis gift arbetsfolk”.

Enligt artikeln har Skatteverket påpekande på att Robert Dicksons Stiftelse har lägre hyresnivå än övriga fastighetsförvaltare i centrala Göteborg. Skatteverket anser att hyresnivån är för låg och att Robert Dicksons Stiftelse borde höja sin hyresnivå med ungefär 10 %.

En fråga som dyker upp efter att ha läst artikeln är den att om en fastighetsägare kontinuerligt utför renovering, underhåll och även nyproduktion av bostäder men samtidigt klarar av att hålla en lägre hyresnivå så borde väl detta ses som något positivt? Eller måste hyresnivån höjas varje år med en viss procent bara ”för att”? Och om några, eller majoriteten, av fastighetsförvaltare höjer med en viss procent och/eller har en viss hyresnivå på sina bostäder, måste då alla fastighetsförvaltare höja sina hyror till samma nivå?

Jag tycker i varje fall att om en fastighetsförvaltare klarar av att hantera både löpande underhåll, renoveringar och samtidigt hyra ut sina lägenheter i de centrala delarna av Göteborg till en lägre hyra, så borde detta ses som något positivt. Och jag tycker att det är beklagligt om hyreshöjningar ska göras i syfte ”för att” de ska ligga på samma nivå som för övriga hyresrätter i de centrala delarna av Göteborg.

För övrigt tycker jag nog att det borde finnas mycket annat som borde hamna högre upp i prioriteringslistan hos Skatteverket än fokus på att kräva att hyresnivån för hyreslägenheter i centrala Göteborg som hyrs ut till en lägre hyra ska höjas.